Thanksgiving - roadmovie

 

Så var det då en av dessa eftertraktade helgdagar i USA. Hela två dagar ledigt. Vad är det egentligen man firar? Jo, så här var det:

 

Pilgrimerna i England flydde religiös förföljelse och en grupp tog sig till Holland. Efter några år hade deras barn vant sig vid livet i Holland. Detta gjorde de äldre pilgrimerna oroliga eftersom de ansåg att det hollänska sättet och levernet var ett hot mot deras barns utbildning och moral.

De bestämde sig därför för att lämna Holland och resa till den nya världen. Den 6 september 1620 seglade 110 pilgrimer och anlände till till Plymoth där de satte bo. Första vintern var svår och av de 110 var det färre än 50 som överlevde. Året därpå hade de lyckats samla på sig tillräckligt med mat för att överleva vintern. Dessutom fick de hjälp av indianen Squanto som lärde dem jaga och vilka växter som var giftiga etc. Pilgrimernas överhuvud, William Bradford, deklarerade en dag av tacksägelse, Thanksgiving. De bjöd även in 90 indianer till en fest som varade i dagarna 3.

Året därpå blev det ett svårt år med dålig skörd och även år 3 verkade bli ett dåligt år eftersom torkan höll på att förstöra hela skörden. William Bradford beordrade då en dag av fasta och bön och kort därefter kom regnet. För att fira detta deklarerades den 29 november som en dag för tacksägelse. Det är denna dag som sägs vara början på högtiden Thanksgiving som idag firas i USA.

 

 

Vi beslöt oss helt resolut att ta bilen, packa för en natt borta och så drog vi iväg på Highway 1 norrut...
Ett stopp vid Bodega Bay. Och varför är nu Bodega så känt????
Jo, naturen, vindistriktet men framför allt så spelades Hitchcocks film "The Birds" in här. Potters skolhus är det enda som finns kvar av de byggnader som var med i filmen. I detta hus spelades en av de ruskigaste scenerna in.
Det var faktiskt så att man fick schasa bort fiskmåsarna när man skulle äta, men att dra en parallell till filmen är väl lite att ta i. Däremot så fick vi på myket nära håll inspektera pelikanen på bilden...
Bodega Beach...
...och det var såååå varmt och skönt. Kan dessutom informera er om att det står Göteborg på min t-shirt. Fick den av Eva och använder den flitigt!!!!
Highway 1 går längs kusten och det är mycket pittoreskt. Många fina små samhällen och här har vi stannat för att tanka. Vi gick in för att betala och expediten frågade hur mycket vi tankat för...Mikael tittade oförstående på mannen tills han kom ihåg hur pumpen såg ut...då ursäktade han sig med "I do not remember" och sprang ut för att avläsa pumpen. Vad man har vant sig vid dagens moderniteter!!
Efter ca 30 mil längs kusten bestämde vi oss för att det var dags att hitta någonstans att sova över natten. Monica hade dessutom tjatat om att få äta Thanksgiving mat så vi fick leta efter ställen med restaurang som kunde tillgodose detta behov. Efter några försök på andra, fullbelagda "lodges and inns" så kom vi till Stevenswood...
Här var det mycket trevligt och det serverades kalkon med tillbehör, Nelson prutade på priset eftersom vi var så sent ute och så var det klart!!
Det fanns dock ingen bar på hotellet så vi fick ett tips om en bar i närheten.
Här var det också urtrevligt. Här har ägaren ställt upp på kort. Det var fullt hus eftersom även de serverade Thanksgiving middag i restaurangen i anslutning till baren. Vi fick en pratstund med flera av bargästerna som var mycket intresserade av oss...
En utklädd pilgrim gick runt bland resturang gästerna för att fråga dem vad just de var tacksamma för under Thanksgiving.
Vi fick dessutom en vinflaska av hotellet som avnjöts innan middagen.
Thanksgiving middagen var förträfflig, kunde inte ha varit bättre och jag var helnöjd eftersom jag varit orolig över att missa denna högtidsmåltid.
Vi bodde dessutom vägg i vägg med restaurangen, så det var krypavstånd till sängen!
Vi hade fått ett tips av ett par av bargästerna att USA's bästa beach fanns inte så långt från Fort Bragg, så det var vi ju tvungna att utforska...

Det blev en promenad längs kustkanten och sedan begav vi oss tillbaka till San Francisco. En underbar roadmovie med kalasväder och intressanta människor längs vägen.

 

Monica var dessutom extra glad denna dag för Frasse ville för första gången spela Settlers på kvällen. Premiäromgång för detta spel i USA...ni som har spelat spelet förstår ju vilken abstinens detta innebär...9 månader av lirkande för att försöka få någon motspelare...jaja, skam den som ger sig. Och inte nog med det...nu har vi en hel helg framför oss!!!!!

 

 

Upp igen !